Vi undersöker metaller

Syfte: Ta reda på vilka metaller som är bäst väteutdrivande av magnesium, zink och koppar.

Hypotes: Lektionen innan så hade jag kollat på spänningsserien för ädla och oädla metaller. Så jag visste svaret är redan från början. Jag visste därför att Magnesium är den metall som är bäst väteutdriven, sedan Zink och sist var Koppar.

Material

• Skyddsglasögon
• Tre provrör
• Provrörsställ
• Tändstickor
• Saltsyra
• Små bitar av metallerna Mg, Zn och Cu.

Genomförande:

• Sätt på skyddskläder och skyddsglasögon.
• Lägg provrören i ett provrörsställ.
• Häll i saltsyra u tre olika provrör, lika mängd (3 cm)
• Namnge dina provrör, så att man vet vilken metall som ska in i vilket provrör
• Lägg metallerna i vart sitt provrör
• Sker det en reaktion? Diskutera varför det sker en reaktion.

Resultat:

Mg i HCL: kraftig reaktion, bubblade mycket

Cu i HCL: inget händer

Zn i HCL: bubblar fast inte lycka mycket som med mg. 

Slutsats:

Min hypotes stämde, genom att ha kollat på spänningsserien kunde jag se vilken metall som skulle vara bäst väteutdriven. Spänningsserien visar metallens ädelhet, skalan är ordnad efter ädelhet av metallerna. Ju längre till vänster man kommer på spänningsserien desto oädlare är metallen. Ju längre till höger man kommer desto ädlare är metallerna. För att veta vart gränsen går mellan ädel och oädel har man satt in väte där gränsen går.

Mitt resultat blev ju så att Mg var den metall som var mest oädlast, det såg vi genom att det var den som bubblade mest. Sedan kom Zn som var näst bäst och sedan Cu som inte alls var ädel. Oädla metaller kan även kallas för väteutdrivande metaller på grund av att när den oädla metaller kommer i kontakt med saltsyran så bildas det vätgas. Som sagt var Mg  bäst väteutdriven på grund av att den är den oädlaste metallen av de tre. Desto oädlare metallen är desto större blir reaktionen. Zn är ju en oädel metall så det blev en reaktion men dock inte lika stor som Mg, Cu däremot är en ädel metall så den reagerade inte. 

Min slutsats är att när en oädel metall läggs i en lösning som till exempel saltsyra så lämnar metallen ifrån sig sina elektroner för att få fulla skal och därefter bildar den positiva joner. I detta fallet var det Mg som lämnade ifrån sig sina 2 elektroner, saltsyran eller väteklorid som det även kallas tar upp dessa två elektroner och bildar vätgas. När dessa elektroner hade lämnat i från sig sina elektroner så löses den oädla metallen upp eftersom att atomerna blir till joner. Medans detta händer så blir den ädlare metallens joner till en metall. En annan viktig sak är att ju oädlare en metall är desto kraftigare blir reaktionen. En metall som är ädel påverkas däremot inte om den kommer i kontakt med en syra, medans den oädla påverkas och förändras. I detta fallet var det så att vätejoner löste upp de oädla metaller till osynliga metalljoner. Samtidigt som detta skedde bildades det en gas.

Gasen som bildades vid reaktionen trodde vi var vätgas, för att se om det var rätt så gjorde vi experimentet squeaky pop. Vi la vårt finger på provröret så att gasen inte skulle släppas ut, sedan tände vi en tändsticka och la den i provröret. Det lät “poof” och vi visste att det var vätgas som hade bildats.

Detta är en bild på spänningsserien, i spänningsserien står metallerna ordnade efter deras förmåga att ge bort och bilda joner. Jag kan dra slutsatsen att om vi hade använt en oädlare metall som till exempel Kalcium eller Kalium hade reaktionen blivit kraftigare.

Felkällor/förbättring: Vi var tvungen att använda lika mycket av varje metall, det blev lite svårt med tanke på att zinken var i pulver format. Vi vet inte om vi använde för mycket eller för litet zink, som tur var så visste vi redan resultatet så det är så stort problem. Det hade däremot varit ett problem om man tagit tre oädla metaller har liknande egenskaper som till exempel Al, Zn och Cr.

En förbättring till labben: Ha samma format på alla metaller, i denna labben hade vi vissa metaller i pulver format och andra i tråd format.

Använd lika mycket saltsyra.

 

 

Protected: “Den islamiska staten”

This content is password protected. To view it please enter your password below:

Password:

Släktdrag

Syfte: Studera fotografier av dina släktingar och dig själv, berätta vad som är typisk för just dina släkt. Ta  reda på eller försök uppskatta hur lång jag kommer bli med hjälp av 5 manliga och respektive 5 kvinnors längd i din släkt.

Hypotes: Jag tror att jag kommer att likna mina släktingar. Jag har ju svart hår, svarta ögon och är 1.80 m lång, jag tror att det kommer att stämma bra med mina släktingar.

Resultat:

Detta är 5 kvinnliga och manliga längder.

Blåa = manlig

Röd = kvinnlig

Normalt för min släkt:

Mörkt hår, bruna ögon, breda ansikten och plattansikte.

Kvinnors medellängd: 159+171+169+167+163/5=165.5 cm

Mannens medellängd: 177+163+191+174+174/5 176 cm

Slutsats:

Det som jag tycker är typisk för min släkt är väl att alla har mörkt hår, bruna eller svart ögon, breda ansikten och platta ansikten. Av vad jag har sett så har alla mina släktingar dessa egenskaper och av vad jag tror så tror jag att detta kommer fortsätta att gå i arv.

Vad jag själv specifikt har ärvt av mina föräldrar – är min mammas hårfärg (då hennes sida inte är svarthåriga som min pappas, utan snarare mörkbrunt), mina ögonbryn är även ärvda från min mammas sida av släkten fast näsan är en blandning av båda mina föräldrar. Min ansiktsstruktur har jag fått från min pappa, och även ögon och haka. Båda mina föräldrar hade hög metabolism när de var unga, vilket jag också har i den här åldern. Jag vet dock inte om det är ärftligt, eftersom de inte har det nu. Samtidigt är det svårt att veta vilka egenskaper som är ärftliga eller ej, ta t.ex. personlighetsdrag, humör etc. hur vet vi vad som ärftligt eller inte?

Även om vi ärver mycket från föräldrarna, så påverkar klimatet och omgivningen oss också. Ta t.ex. min släkt. I princip alla har mörkt hår, men inte bara de, utan även alla de som bor i samma område, pga de förhållanden som de växte upp i. Deras vardagsliv påverkar också deras avkomma. Det finns flera exempel från tester på djur. T.ex. ett experiment, där man tog två möss, en hade en metyl-rik diet (vitamin B, folsyra, betain osv), den musens avkomma var normalt friska och hälsosamma, medan den andra musen som hade en metyl-fattig diet fick avkomma som fick en gulaktig färg, de blev feta, fick diabetes och cancer. Detta bevisar att även sådant som kost kan påverka avkomman. (Källa: min systers biologilärare)

Felkällor/förbättring: Det var svårt att få korrekta längder av mina släktingar och att hitta bra bilder som faktiskt visade deras gemensamma ansiktsdrag. Detta kunde leda till jag inte hittade bra egenskaper som just jag har ärvt. Det var också lite svårt att hitta längden på släktingar, eftersom det finns så mpnga släktingar som man kan välja av (kusiner, nästkusiner, far/mor-föräldrar osv). Sedan kan man inte veta hur lång man blir endast baserat på detta, då det som sagt även finns andra faktorer som påverkar längd, utseende osv.

Jag har många släktingar, så en till felkälla eller förbättring kan vara det här med medellängden. Ifall jag hade tagit andra längder av mina släktingar hade medellängden för män och kvinnor ändrats!

Ett litet ekosystem

Syfte: Göra ett ekosystem med hjälp av olika växter och smådjur. Sedan ska du uppskatta hur lång tid ett ekosystem kan klara sig utan att vi påverkar det på något sätt.

Hypotes: Eftersom vårt ekosystem har allting ett ekosystem behöver för att överleva borde den rent teoretisk sätt överleva under en väldigt lång tid. Men dock tror inte att den kommer att klara sig under en jättelång tid på grund av att burken är liten och vi har inte så många olika kryp och växter. Småkrypen i vår burk kommer att få problem med syre, eftersom vi bara har ett par växter och inte jätte många andra växter, träd eller buskar kommer syret att bli slut så fort växterna dör ut. Hade vi haft en mega-gigantisk burk tror jag dock att vi hade klarat att ha vårt ekosystem för alltid.

Material:

• En stor glasburk
• lecakulor
• växter
• 2-3 vissna blad
• 2-3 gråsuggor
• 2-3 daggmaskar
• etikett
• plastpåse
• kastanj

Genomförande:

• läs instruktionerna
• Gå ut.
• Leta efter allt du behöver.
• Leta efter daggmaskar, gråsuggor, vissna blad, jord och olika växter.
• Lägg allting i den stora burken.

Allt utrustning i ordning, från botten sen uppåt.

Lerkulor, jord, växter, löv sen alla insekter.

• Sätt på en plastpåse så att inte det kommer in någon luft i burken.
• Vänta ett antal dagar/veckor, kolla resultatet.

Resultat:

Detta är vårt ekosystem!

Tycker att det ser bra ut, nästan alla smådjur har överlevt förutom daggmaskarna. Växterna lever och löven är bra, med andra ord det ser ganska bra ut hittills.

Slutsats: Min hypotes stämmer hittills, ekosystemet fungerar fortfarande. Jag tror att det kommer att håller på att fungerar på grund av att i vår burk har vi i princip allt som behövs för att ett ekosystem ska fungera. För att vårt ekosystem skulle fungera var vi tvungen att ha ett ekosystem som liknar skogens ekosystem. Skogen har jord och det har vi också , växter gör att det blir syre i burken vilket är ett måste för att ett ekosystem ska fungera. De vissna löven ska vara mat för våra nedbrytare, snigel, maskar och gråsuggor Om det inte fanns några löv eller några andra döda växter skulle inte vårat ekosystem fungera,  ALLA dessa bitarna är viktiga för att vårt ekosystem ska fungera.

Så småningom  kommer löven att brytas ned av nedbrytarna så det kommer inte finnas någon mat kvar, med eftersom vi bara hade ett par nedbrytare kommer detta ta en lång tid innan löven är uppätna. Sniglarna och nedbrytarna lever inte för alltid vilket betyder att smådjuren kommer att dö någon gång. Växterna lever ju inte för alltid, så frågan blir ju hur länge klara sig växterna? Efter att växterna är döda kommer det att bli svårt för djuren att leva, syret kommer ju att någon gång ta slut och det blir ju bara en tidsfråga efter att växterna har dött.

Jag vet inte om vår grupp vattnade lite vatten i vårt ekosystem så att det blev lite fuktigt. Om de inte gjorde det kan det vara en av faktorerna till varför våra maskar dog, maskar gillar ju när det är fuktigt. Det som är bra med vår ekosystem är att om vi hade vattnat kommer skulle det alltid vara lika mycket vatten hela tiden, på grund av att vi har en plastpåse över hela vår burk vilket gör att när vattnet avdunstar kommer det alltid vara kvar vattnet i luften på grund av att vår burk inte släpper ut något luft.

En förbättring som vi borde ha tänk på tidigare är att vi borde ha haft in två olik-könade smådjur/sniglar. På så sätt behöver inte tänka på att djuren kommer att dö ut, förhoppningsvis kommer de att föröka sig och ekosystemet kommer va kvar. 🙂

Felkällor: Växterna kanske dör ut, kanske så får de inte någon solljus? Vi tog ju växter som växer utanför skolan och de har ju inte liknande egenskaper som de i skogen, de i skogen är ju anpassade för att inte få så mycket solljus, det finns ju jättemånga långa träd som skymmer solen.

Exkursion raport

Syfte: Gå i en skog, försök identifiera olika arter som finns i en skog, både växter och djur. Undersök förnan, vilka djur/insekter lever där?

Hypotes: Eftersom Dalby Söderskog är en lövskog tror jag att det kommer vara många löv träd som t.ex. ask, alm, bok och lönn. Jag tror att vi kommer hitta många olika arter, många olika trädarter och om det är speciellt fuktigt på vissa ställen kan vi hitta olika insekter, vissa insekter gillar ju att leva där det är fuktigt på grund av att det är lättare att få föda. Eftersom gråsuggor och andra insekter lever i bland annat träd så tror jag att det kommer att finnas insekter i träd. Jag tror att det kommer att finnas många olika arter i förnan, vi har ju läst om det och då fick jag veta att det finns smådjur som t.ex. maskar, gråsuggor, kvalster, spindlar och andra svampar och bakterier.

Material:

Exkursionen:

• Bra skor att gå i, varm tröja, mössa, vantar, ryggsäck, mobilkamera och mellanmål.
• Utrustning till att identifiera olika arter:
• Sål, Lupp, Insektsbok, Fältflora och penna (anteckna resultat)

Undersöka livet i förnan:

• förnansåll, stora plastpåsar, insektspincett, vit bricka, lupp, stereolupp, petriskål ock bok med smådjur så att man kan identifiera smådjuren

Nyckel till trä och buskar

• blad från och bukar växtbok

Genomförande:

• Åkte till Dalby söderskog
• Försökte hitta djur/insekter
• Vi försökte identifiera den med hjälpa av insektsbok.
• Undersökte förnan
• Tittade i en lupp, vilka smådjur fanns det?

Paus, Lunch

• Letade efter olika träd/buskar/löv
• Försökte identifiera den med hjälp av en växtbok

Resultat:

Vi hittade många olika slags träd och smådjur. Vi hittade många gråsuggor, många smådjur i förnan som vi inte lyckades identifiera. Jag hittade också en blomma, jag vet inte riktigt  vilken art det är men jag tror det är en Styvmorsviol. Jag hittade många svampar också.

Arter som vi hittade:

Djur/insekter:

• Gråsuggor
• Hornlocke (spindel, hittade på ett blad)
• (Bålgeting)
• några små insekter i förnan som vi inte lyckades identifiera

Träd/blad/blommor/buskar:

• Lönn
• Alm
• Bok
• Styvmorsviol
• Rönn

 

(En blomma vi hittade)

Stor geting som någon hittade, den var ca 20-25 mm lång, skulle tro att det är en Bålgeting.

Stort hål i ett träd, vi hittade inte direkt några kryp, men vi kunde ha hittat lite spindlar skulle jag tro med tanke på näten som hänger, men vi fick inte ta sönder något på grund av att skogen är ett naturreservat.

Slutsats:

Jag kom fram till att det finns många olika insekter, djur och växter i skogen, dessa olika ingredienser är viktiga för att skogens ekosystem ska fungera. Växter och träd ger mat och boplats till insekterna. I förnan finns det nedbrytare som t.ex. maskar, gråsuggor, kvalster, spindlar och förstås svampar och bakterier. Dessa nedbrytarna bryter ner höstlöven som är föda för dessa nedbrytarna. Eftersom det finns jättemånga nedbrytare dröjer det inte så lång till innan alla löv bryts ner till jorden, och därför dröjer det inte länge innan alla närsalter som fanns i löven blir fria och kan sugas av nya växter. Närsalter är ju bra för växterna eftersom närsalterna ger en mycket näringsrik jord. Det finns också djur och insekter som t.ex. fåglar och bin som också hjälper till med att plantera nya blommor och växter.

Min hypotes var ju att vi skulle hitta fler insekter där det var fuktigt och det stämde ju, det har med att insekterna och djur behöver vatten som alla levande organismer behöver och det är enklare för insekterna att hitta föda där det är fuktigt. Vi hittade också jättemånga gråsuggor mellan träden och i förnan, det krävs ju att det finns jättemycket nedbrytare i förnan så att höstlöven bryts ner.

Vi hittade inte så jätte många olika slags arter smådjur i förnan, vi kunde ha gjort så att vi skulle ta prover från olika ställen för att sedan jämföra om det var någon skillnad mellan de olika ställen. Exempel om vi tog prover från ett ställe och det var längst en stig, vi kunde ha tagit flera prover från t.ex. nära en sjö eller å och sedan jämfört, skulle det finnas andra arter? flera olika arter?

Vi hittade ju inte några maskar eller sniglar i skogen, maskar och sniglar trivs ju när det har regnat så det kanske skulle ha varit bättre om det skulle ha regnat, vi skulle kanske ha hittat fler insekter då men det är ju inte så roligt att stå och leta efter insekter när det regnar.